Det är få ljud i världen, som jag känner den, som får mig så ledsen i själen som ljudet av skog som skördas. Det skriker, morrar, gnisslar och river. Jag känner inget annat än avsmak för hur vi kan med att förstöra stora områden på det viset.
Hör inte skogsägarna hur skogen gråter?!
Jag grät i alla fall. Jag stod ute på gårdsplanen med stora tårar rullande ner för kinderna.
När ska människan förstå att den inte kan hålla på så här?! Varför denna eviga strävan uppåt och farmåt?
Lugna ner er och tänk efter. Vad ska alla med allt till?! Jag kan inte förmå mig att förstå det svåra i att vara nöjd med det man har, när man lever som de flesta av oss gör här, och bara stanna i det ett tag. Köp saker när det v e r k l i g e n behövs och köp då bra saker. Köper du ett hus kanske inte allt måste rivas ut och bytas ut. Kanske kan man spara och fixa till lite.
Andas en stund och tänk efter! Många barn jag träffar idag skulle lätt kunna gå vilse om man byggde en labyrint av deras leksaker, som de ytterst sällan använder, och släppte in dem i den. Lika vilsna skulle samma barn vara om man släppte ut dem i skogen.
Skogen är viktig! Ta hand om den! Ta hand om er själva och planeten vi får låna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar