En liten gnutta ljus

Det händer inte ofta. Men när det väl händer känns det som att den långa väntan och allt slit inte har varit så jobbigt ändå.
Jag menar när livet ibland gör en helvändning och låter solen skina över även ditt lilla skitliv.
Mitt liv har stretat på i en oupplyst uppförsbacke ganska länge nu, har det känts som. Jag har kämpat med både mitt eget och andras mörker, för som de flesta vet, så känns det nästan lika illa när de nära och kära mår dåligt och sliter som när man själv gör det. Här har det florerat energitjuvar, ekonomiska mankemang och allmänt dysterkvisteri. Jag har ägnat vintern åt att sitta i min fåtölj och glåmat. Ingen energi och ingen lust att göra något åt det.
Men, nu känns det som att jag har klivit ut i solen, på nåt vis. Kroppen börjar räta upp sig och sinnet börjar klarna. Visst, det kan absolut ha med vårens ljusare tider att göra. Men det har skjutits till lite extra glöd till den vanliga solen.
Jag har tagit mig ur den där fåtöljen (förutom på fredagskvällarna när jag tänder brasan och häller upp ett glas rött). Både fysiskt och psykiskt. Både för egen maskin och med god hjälp.
Just nu är det inte så speciellt mycket som känns motigt och skittrist.
Just nu finns det många leende ansikten omkring mig och många själar som delar med sig av sina små ljus till mig och vare sig det är deras avsikt eller ej, så gör det stor nytta hos mig och ger mig en så stor boost att jag inte längre har några problem att se det goda i livet.
Jag har lyckats lägga mina tvivel och min oro på hyllan för ett tag. Livet får ta mig det det vill nu, för det känns som jag har fått fart, medvind och nedförsbacke. Jag njuter lite för att jag kan!
Självklart finns det frågetecken kvar att räta ut. Men jag tänker att det löser sig...
Hon har bara en bra dag, tänker ni.
Njäe, svarar jag.
Jag har faktiskt haft en ganska dåligt dag. Det har ju varit tisdag hela dagen. Jag har stuckit mig tre gånger på några av mina stora nålar, varit trött och inte heller lyckats jättebra med mitt arbete. Men nu känns det som att det får vara ok ändå. Det kommer ju komma bättre dagar, förmodligen redan i morgon.

Nu ska tvätten hämtas upp från källaren och tekoppen ska fyllas med rykande kamomillte. Sen är jag nog klar för idag.